Det var ett tag sen jag skrev här. Många saker har händ under den tiden. Mitt liv har tagit oförväntade vändningar. Tänkte och kände behov att skriva av mig lite. Ibland undrar jag vad är det för meningen med det jag gör? I själva verket så önskar jag kanske att något annorlunda skulle hända i mitt liv. Åt andra sidan mycket händer det, både negativ och positiv.

 

En stor del av livet går säkert ut på att fundera och undra just på vad är meningen med livet? Hur många gånger frågar inte vi oss själva vad hade hänt om vi hade bestämd annorlunda? Sådana och tusental andra frågor har de flesta filosofer egnas tusental timmar.

Vi ”normala människor” har tänkt lika mycket på det. Skillnaden mellan de stora tänkare och oss andra är inte stor, eller? De har kunnat uttrycka sig på ett sätt som vi andra inte har kunnat.

 

För någon månad sedan händer det nåt som gjorde mig omvärdera mitt liv. Allt började som en vanlig fest (som många andra i mitt hem) och ett par dagar senare hade det hela urartad. Jag hade tappat uppfattning om vilken dag var det och hur mycket alkohol vi hade intagit. Jag vaknade upp med en person i mina händer som jag hade svårt misshandlat. Så pass svårt att jag själv fik uppliva. Det vart det värsta jag någon sin har upplevt. Jag hade både Djävulen och Gud inom mig. Allting gick så fort att verken personen eller jag uppfattade riktig vad varit som hände. Men när allt var över bestämde jag i den här stunden sluta en gång för alla med alkohol. Jag hoppas på styrka och stöd av Gud för att genomföra det.

 

 

Drickandet hade tagit en stor del av mitt liv. Jag skötte mig och mitt jobb och tänkte aldrig att alkoholen innebär något problem så länge jag skötte mitt liv. Jag upptäckte alkohol i tidigt åldern och tyckte om det.

När jag anlände till Ryssland (i nittonårsåldern) utan insyn av mina föräldrar kände jag mig stor nog att göra vad jag vill. Det gick inte en helg utan fest och alkohol. Så småningom började alkoholen vara en del av min vardag. Fortfarande kunde jag sköta mig och mina studier och inte tänkte på hur ofta jag drack.

 

Några år senare började jag jobba på en bar i Moskva. Det verkade som jag speciell letade stället som detta. Jag jobbade ungefär tre dagar i veckan. Jag började varje gång kl 10 på morgonen. Det första jag gjorde efter frukost var ta en vodka med citron. I slutet på min arbetsdag (vilken ofta var runt 03 tiden) var jag ordentlig berusad. Som om detta inte var nog, samlades alltid några ”vänner” och fortsatte på närmaste nattöppet bar eller casino. Några månader efter att jag hade börjad jobba på baren gick bort min fru. Det gjorde hon på samma sätt som min mamma några år tidigare. Jag var som bedövat och jobbade ännu mer, vilket underlättade att dricka ännu mer.

 

På baren slutade jag ett år senare för att gå över till ett något bättre betalt jobb. I början minskade jag på alkohol. Men efter ett par månader var jag tillbaka på samma sätt och lite mer. Trots allt ansåg jag fortfarandet inte ha några problem eftersom många andra drack lika mycket eller mer en mig. Nu när jag tänker tillbaka så var det sällan jag var nykter. Jag bodde själv och hade inte någon fast förhållandet efter min frus bortgång. För mig fans då inget annat en bara jobb och natt liv. Då och då sov jag hemma. Men det vanliga var att vakna hos någon okänd tjej.

 

I slutet på året 94 fick jag ett samtal av min kusin och några kompisar från Sverige. De ville att jag skulle komma till jul och nytt år. Jag hade tidigare varit här i Sverige och inte var så förtjust i landet. Men utan att tänka så mycket på det, köpte en biljett och åkte. Här träffade jag senare mina barns mamma. Det var hon den första som påpekade att jag hade problem med alkohol. Jag tyckte inte om det hon sade. Men det funkade något eftersom jag började dra ner på drickandet. Men fortfarandet var ganska mycket fester och drickandet på helgarna.

 

Jag är ganska lugn när jag är nykter. När jag drack var jag mest glad och spralligt men det förekom ganska ofta att jag hamnade i slagsmål. Några gånger blev jag intagen av polisen. Mitt jobb (eget bageri) tog en del av min tid. Men jag ampassade mitt drickande. Med hjälp av några rör från en kemi laboratorn byggde jag en hembränd apparat. Genom mitt bageri hade jag garanterat socker och jäst (resten kan ni tänka själva)

Allt detta satte slut på mitt äktenskap. Men fortfarandet tänkte inte jag att det var alkoholen det verkliga problemet.

 

Några år flyttade jag runt i Sverige. På varje nytt ställe hittade jag ”nya vänner” som var alltid biliga att hålla mig sällskap. Trots att jag drack väldig mycket, så sköte jag jobb och studier samtidigt. Aldrig kände jag några större problem, och jag kunde göra uppehåll.

 

Man vet aldrig hur allt kan sluta. Men det är viktig hålla ögonen öppet. Det vet jag nu, och förstår att det kunde vara värre. Den sista tiden började jag ha minnesluckor och det gjorde mig tänka på möjlighet att sluta dricka. Men jag var svag för alkoholen. I den stora bocken från Anonyma Alkoholister står det att man måste ha en andlig upplevelse för att kunna sluta dricka. Vet inte riktig vad menas med andlig upplevelse, men jag tror att alla kan ha olika andliga upplevelser. Jag bestämmer mig för att tro på det som händer mig för ett par månader sen som en andlig upplevelse.

 

I skrivande stunden har gått 59 dagar sen jag drack sista gången. Jag mår jätte bra. Känner ibland begären krypa in i kroppen. Men jag håller mig och hoppas göra det med Guds hjälp.